Julklapp till sonen Micke

Till: Sonen Micke   Från: Pia   2010-12-18

vill ej ha mitt namn med i rimmet

  En högt uppsatt gåva nu jag ger
Med höjden är allt du då ser
Gå sakta över långa smala spänger
håll dig fast i ranka stänger
Över ryggåsen ska du nu få gå
fast det frestar både knä och tå

  Högt uppe i det blå
Kan du få vandra
Du behöver inte stå på tå
För att se ut över andra

Till: Sonen Micke   Från: Eva   2009-12-22

Slarvade bort baskern efter lumpen. Mamma hittade den och har förvarat den i källaren i 5 år nu. Nu mogen att ta hand om den själv.

  De sa att du skulle bli man
men när jag sen denna fann
Då tänkte jag; hur är det fatt
- tappar han bort sin hatt?
Det hade väl varit skam för vårt land
om den blivit märkt utav tidens tand
Så därför i moderligt förvar
fick den ligga tills du blivit karl
Och nu är väl tiden mogen
att du åter får vara den trogen
Så den får till slut frisedel
God jul, här är din persedel

  Ordning o reda är ej ditt gebit,
du har slängt dina prylar hit och dit.
Men nu du viss mognad ändå har nått
och kanske har du också förstått,
att i denna det finns viss nostalgi,
öppna och se vad som finns här ini!
Mamma har haft den i fem långa år
så gläd dig nu över att du den får.

  Frågan är om det är rena slumpen,
att det som du en gång miste i lumpen,
nu har kommit till rätta,
tacka mamma Eva för detta,