Julrim på åldersnojja

Till: Pojkvän   Från: Josefin   2011-12-20

  Tänk vad åren går, börjar jag inte få gråa hår? Jag som alltid ungdomen sökt, men nu börjar även ryggen bli krökt. Pinka kan jag inte heller längre så långt , det måste vara något där nere som börjar bli trångt. Till jobbet är jag alltid sen, aj, aj mina ben. Kanske är jag inte heller längre så attraktiv , nej fy vilket liv! Tur är väl ändå, att så länge man lever , hjärtat ej upphör att slå.