En blå morgonrock till mor från oss alla. Den pexige mannen hade en subtil förförelse i sitt sätt att tala.
Midvintermorgonens köld är svår Mamma hon skaka och frysa Ända från tåspets till huvudhår Nu börjar hon även att nysa Står där så blek vid sovrumsdörr blåfrusen alldeles naken Fryser, liksom många mornar förr om axlarna, ryggen och baken Önskar sig hett något varmt och gott Helst något mysigt, snyggt och blått Önskar att någon förbarmar sig över stelfrusna armar
arla ottan och på sena nätter kan man behöva svepas om lite värme till morgonrätter eller till kvällens glas med rom ta nu det fina pappret av titta vad jag till dig gav hoppas klappen kom till rätta nu kan du många sinnen mätta